Nu tar jag emot dig...

Det må kännas svårt,
det här.
Det må kännas som att det tar för evigt och att det är en svår situation.
Så är inte fallet. 
Det är han.
Han är rätt och jag vet att universum håller med.
Jag har bestämt mig för att lita på det jag ännu inte kan se...
 

Självklart finns inga tvivel.
Har egentligen aldrig funnits.
Bara sådana jag själv uppfunnit, för att ge mig själv en lite värre och hårdare tillvaro.
Vilket knappast är snällt att göra mot sig själv.
Men jag är inte känd för att vara snäll mot mig själv.
Tvärtom.


Men Jag vill att Jag ska veta, att det aldrig funnits något annat än självklarheten själv gällande detta.
Jag ber Mig om ursäkt för att jag blockerat Mitt synfält.
Jag ber Mig om ursäkt för att Jag inte tillåtit Mig själv se det uppenbara.
Jag ber Mig om ursäkt för att Jag jagat det,
den,
som jag egentligen borde ta emot.
Jag tar emot det nu.
Det jag borde ha sett hela tiden eftersom det konstant funnits där.
Sakta men säkert har jag hunnit ifatt det,
den,
som alltid varit mitt,
min.


Rätt tid i livet är nu, för oss båda.
Annars hade jag inte varit här.
Annars hade jag inte upplevt dig.
Annars hade jag inte hittat dig och du hade inte bjudit in mig i ditt liv.
Det gjorde du då.
Du bjöd in mig i ditt liv för du var där,
den kvällen,
tillgänglig för mig att falla för.
Du stod där,
jag kände dig innan jag såg.
Ryggen emot mig och jag kommer ihåg,
fortfarande exakt,
vad du hade på dig,
hur du luktade
och hur du såg...
på mig.
Från och med då var jag inbjuden,
för Du var där för Mig att finna.
I och med den stunden var jag inbjuden till ditt liv, och jag har fortsatt att bli inbjuden.


Förlåt för att jag inte tagit vara på det.
Förlåt att jag inte bjudit in dig på samma sätt som du bjudit in mig.
Jag har varit för rädd för alla hinder,
som egentligen inte finns,
för att kunna bjuda in dig...
Förlåt att jag skapat hinder för oss som egentligen inte finns.
Förlåt för att jag förolämpat dig och ditt liv, och din förmåga att ta vara på det på bästa sätt.
Förlåt för att jag förolämpat din förmåga att göra de val som är bäst för dig.
Förlåt att jag inte förstått.
Förlåt till Mig och till Dig för att Jag låtit Oss vänta.


Helt säker är jag på att det finns någon mening.
Helt säker är jag på att vi nu närmar oss gemensam frekvens.
Den vi ska dela tillsammans.
Vi blir varandra lite och jag vet det nu.
Jag ger mig hän, jag släpper all kontroll och jag tar emot.
Nu.


RSS 2.0