World of Maddz

Nu.
Nu får det fan vara nog.
Nu är det nog med självömkan.
Nu är det nog med deppighet.
Nu är det DAGS att ta tag i sitt liv.
På riktigt.


Du säger dig själv, att du håller dig flytande.
Du säger dig själv, att du trampar vatten.
Well, gå och köp en vattenskoter för fan och KÖR PÅ utav bara HELVETE istället!
Trampa inte vatten som någon jävla tönt, och ha för fan inte på dig en sån där töntig orange flytväst som lyckas hålla dig över vattenytan, och knappt ens det, för att sedan NÖJA dig med det!!
Ta dig upp på riktigt och gasa på!
...för helvete...


Sådana jäkla ursäkter du lyckas komma med.
Sådana lama ursäkter du tar till för att slingra dig ur det faktum att; kämpa, det innebär mer än att hålla sig flytande. Det är till att SIMMA PÅ utav bara HELVETE, eller sätta sig i båten och dra igång gasen.


Flyta, det gör man när man när latheten kickat in.
Flyta, det gör man när man tar till ursäkter som; att allt motarbetar en. Då man blivit så nedtryckt att det faktum att man i alla fall lyckas hålla sig flytande, det är allt ett bra jävla under och man ska klappa sig själv på axeln för att man gör ett sånt jäkla bra jobb i att man lyckas med denna bedrift trots alla motgångar.


Ja, men vad fint.
Ja, men vad fint det kan låta, trots att det enda man gör är att välja att inte fortsätta simma framåt eller att hoppa upp på den där vattenskotern.


Fine, flyt då.
Fine, håll dig flytande. Men fortsätt simma inom kort.
Annars ligger du där och flyter i din ensamhet, för att invänta kvällen då vattnet blir för kallt för att du ska kunna överleva. Din puls sjunker, och du sjunker med den, ner på botten och...
Drunknar.

Just keep swimming.